Migrena ėshtė njė sėmundje neurologjike me dhimbje pulsative tė kokės, e shoqėruar me nause, vjellje, ndjeshmėri ndaj dritės, zėrave dhe ndaj aromave.
Fillon me simptome prodromale, gjysmė deri njė orė para kokėdhimbjes, me eufori, depresion, lodhje, puls tė shpejtuar, anoreksi. Pastaj vijon dhimbja e fortė e kokės, nė tė shumtėn e rasteve vetėm nga njėra anė, por jo gjithnjė. Gjatė aktiviteteve trupore keqėsohen simptomat. Shpesh shoqėrohet kokėdhimbja me tė pėrziera,tė vjella, fotofobi dhe fonofobi.
Faktorėt tė cilėt ndikojnė dhe shkaktojnė dhimbje koke janė: stresi, ndryshimi i bioritmit, mungesa e gjumit, ushqimi (djathi, ēokollata, ēaji, bananet, lajthia, arra, bajamja), alkooli, droga, ndryshimi atmosferik si dhe ndryshimi hormonal tek femrat.
Eksitojnė dy lloje kryesore tė migrenės: migrena me aurė dhe migrena pa aurė. Aura zgjatė deri mė 60 minuta. Ajo paraqitet me halucinacione optike. Migrena kronike: mė shumė se 15 ditė nė muaj kokėdhimbje.
Statuti i migrenės: 72 orė pa ndėrprerje tė dhimbjes sė kokės.
Infarkti i migrenės: dėmtimi i trurit si pasojė e migrenės.
Nga migrena vuajnė 18 % e grave dhe 6 % e meshkujve. Ajo manifestohet pėr herė tė parė rreth moshės 25 deri 45 vjeēare. Deri nė pubertet vuajnė meshkujt dhe femrat nė pėrmasa 1 me 1, pastaj nė moshėn e rritur femrat vuajnė 3 herė mė shumė se meshkujt.